Föreliggande examensarbete var ett uppdrag från ett universitetssjukhus i södra Sverige. Syftet var att belysa vilka fördelar och nackdelar som sjuksköterskor upplever med skriftlig respektive muntlig rapport. Sex sjuksköterskor vid en kirurgisk somatisk avdelning intervjuades. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades manifest genom innehållsanalys. Ur detta identifierades subkategorier till fördelar respektive nackdelar med muntlig och skriftlig skiftesrapport.

Syftet med vårt arbete är att finna likheter och skillnader, mellan en muntlig och en skriftlig dialog med fokus på användandet av naturvetenskapliga resonemang. Vi har observerat två grupper om fyra elever i varje, när de försöker lösa en naturvetenskaplig uppgift. I den ena gruppen har eleverna suttit framför varsin dator och fört en skriftlig dialog via ett nätbaserad diskussionsforum. I den andra gruppen har eleverna fört en ?vanlig? muntlig dialog, vilken videofilmats.

I sjuksköterskans arbete är rapportering och dokumentering två betydelsefulla moment. De fyller en viktig funktion, både gällande patientsäkerhet och kontinuitet i vården. Författarna har under den kliniska delen av sjuksköterskeutbildningen deltagit i olika former av rapportering. Enligt litteraturen är det viktigt att all dokumentering är noggrant och omsorgsfullt skriven för att den tillträdande sjuksköterskan skall kunna göra sig en klar bild av patienten och den vård som givits. Den muntliga rapporten skall få sjuksköterskan att fokusera på de faktorer i omvårdnaden som är viktigast.

I detta arbete har vi undersökt i vilken omfattning och i vilka former feedback förekommer samt om feedback har betydelse för motivationen i lärandet. Undersökningen genomfördes på två grundskolor bland elever i år 5 och 6, och bland lärare vilka arbetat mellan 10 månader och upp till 37 år. Enligt litteraturen är feedback detsamma som återkoppling och påverkar elevernas motivation i skolan och feedback bör nyttja eleven så att denne motiveras att inhämta vidare kunskaper. Litteraturstudien påvisade även att det finns olika typer av feedback, summativ och formativ, samt att det är betydande både för elever och lärare med feedback. Studien visade även att feedback leder till reflektion då eleven fått så pass mycket hjälp att denne på egen hand söker vidare kunskaper.

Alla människor kan inte förstå muntlig eller skriven informa- tion/instruktion. Just nu finns det inga vedertagna metoder till att hjäl- pa dessa personer när de besöker vården. Att inte ha tillgång till in- formation kan leda till isolering och oro på grund av bristande kontroll och förståelse. Syftet med denna studie var att genom en systematisk evidensbaserad litteraturöversikt finna evidens för att använda bilder som ett visuellt stöd till muntlig och skriftlig information/instruktion. Följande frågeställningar formulerades om bilder tillsammans med muntlig eller skriven information/instruktion ökar förmågan att med-verka, att komma ihåg och genomföra önskad handling.

Syfte:           Syftet med denna litteraturstudie var att studera hur personer med hjärtsvikt kan få en förbättrad nutrition genom egenvård.Metod:         Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklarna söktes via databaserna CINAHL och PubMed.Resultat:      Studiens resultat innehöll 10 artiklar med kvantitativ ansats. En förutsättning för att personer med hjärtsvikt ska klara sin egenvård och ges möjlighet att förbättra sin nutrition är utbildning. Utbildningsmetoder som i föreliggande litteraturstudie har visat sig fungera är att kombinera skriftlig och muntlig utbildning. Undervisningen bör innehålla information om vilken typ av mat personer med hjärtsvikt behöver äta samt varför.

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera elevers uppfattningar om muntlig matematikundervisning samt ta reda på hur väl förberedda eleverna kände sig inför den muntliga delen av det nationella provet i matematik för årskurs 9. Med muntlig matematikundervisning avser jag den undervisning som är planerad av lärare att ske med muntlig kommunikation som exempelvis gruppdiskussioner eller muntligt framträdande. För att ta reda på elevernas uppfattningar och erfarenheter undersöks detta med hjälp av intervjuer med 8 elever från årskurs 1 på gymnasiet. Elevernas uppfattningar analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv med Håkan Lennerstads begrepp ?matematiska? som främsta analysverktyg.

Syftet med vårt arbete var att undersöka om vi kunde utveckla elevers tankeformer i huvudräkning genom undervisning i skriftlig huvudräkning och samtal kring elevers egna tankestrategier. Undersökningen genomfördes i en sjätteklass med 16 elever i älvsby kommun. Under matematikpassen delade vi in klassen i två grupper med åtta elever i varje grupp. Vid tio olika tillfällen arbetade vi med att samtala om olika strategier i skriftlig huvudräkning och hur de kan användas. Genom att intervjua eleverna var för sig i början och i slutet av praktiktiden har vi trots den korta perioden kunnat se att eleverna utvecklats med hjälp av skriftlig huvudräkning.

Syftet med denna studie var att undersöka tillförlitligheten vid bedömning/betygsättning av eleverna när de redovisade på andra sätt än skriftliga prov. Eftersom vi förespråkar elevaktiva och kreativa arbetsformer passade den formen bra för den kvalitativa studie som vi genomförde i en klass år 9 i Luleå. Eleverna redovisade genom en muntlig redovisning med illustrativa hjälpmedel och gjorde en skriftlig inlämning. Vi observerade deras kunskaper vid det muntliga redovisningstillfället med hjälp av en bedömningsmatris, den skriftliga inlämningen bedömdes med hjälp av en rättningsmall och betygskriterierna. Resultatet blev tvetydigt, vi kunde göra en tillförlitlig bedömning av elevernas kunskaper när de redovisade muntligt med hjälp av illustrativa hjälpmedel, men det fanns flera fall då det krävdes följdfrågor för att på ett tillförlitligt sätt bedöma att det var deras kunskaper.

Om dom skrattar åt mig kan jag skratta åt dom är en kvalitativ studie där arton gymnasieelever intervjuades. Syftet med undersökningen var att studera gymnasieelevers upplevelser av muntlig framställning. Resultatet visar att muntlig framställning i skolan upplevs som jobbigt och svårt och förknippas med mer eller mindre nervositet. Eleverna visar ändå på en positiv inställning till muntlig framställning och vill fortsätta att öva och genomföra muntliga framföranden samt få ytterligare undervisning i hur muntlig framställning genomförs på bästa sätt. Vad som är avgörande för genomförandet av de muntliga framställningarna är att eleven känner trygghet och säkerhet i gruppen som ska lyssna.

Syftet med denna studie är att beskriva olika elevers syn på muntlig kompetens utifrån deras självbedömning, kommunikativa bakgrund och strategier för ökad muntlig kompetens. Min studie tar sin utgångspunkt i hermeneutisk teori, eftersom jag strävar efter att förstå hur elever upplever en del av sin verklighet och hur dessa upplevelser kan skilja sig åt mellan olika elever. Studien utgår från en kvalitativ ansats och åtta semistrukturerade intervjuer med elever från handelsprogrammet i årskurs tre på gymnasiet. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide. I intervjusvaren går det att relatera elevers syn på muntlig kompetens främst till tryggheten i klassrummet och hos dem själva, möjligheterna att öva in en muntlig säkerhet i skolan och hemma, samt till möjligheten att få kunskap om hur de kan utvecklas till en bättre talare..

Syftet med min undersökning var att studera hur den skriftliga lärarresponsen i svenska upplevs av eleverna, vilken betydelse den har för elevernas självbild och fortsatta skrivutveckling. För att få så bred bild som möjligt av fenomenet använde jag mig av kvalitativ intervju som metod. Jag intervjuade tolv elever på gymnasiet med en spridning från första till tredje året. Jag fann att eleverna vill ha respons på sina texter. De lyfte fram den lärande funktionen och vikten av positiva kommentarer för det fortsatta skrivandet.

Den 31 mars 2006 genomfördes en av de största rättsliga reformerna på flera decennier. I samband med att en ny utlänningslag trädde i kraft infördes en ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden. Den nya ordningen innebär att överprövning av Migrationsverkets beslut kan ske till migrationsdomstolar. En av de viktigare delarna i den nya ordningen var att inslaget av muntlig förhandling skulle bli större än vad som hade gällt tidigare. I utlänningslagen föreskrivs att muntlig förhandling ska hållas om en utlänning som för talan i målet begär det och förhandlingen inte är obehövlig.

Etthundratrettio miljoner läkemedelsförpackningar säljs årligen i Sverige. Varje förpackning inkluderar en bipacksedel om det specifika läkemedlet. Bipacksedeln är utformad utifrån EU-direktivet 92/27EEC. Cirka trettio procent av alla läkemedelsanvändare läser bipacksedeln. Anledningen till varför patienterna inte läser den, beror på att bipacksedelns text är svår läsa och förstå.

Skiftbytesrapportering är en viktig del i sjuksköterskans dagliga arbete. Det existerar ett antal metoder för rapportering och gemensamt för dessa är att de syftar till att överföra patientinformation mellan olika arbetsskift. Den information som kommuniceras genom skiftbytesrapporten ska ligga till grund för planering av den fortsatta omvårdnaden av patienten och är av stor betydelse för patientsäkerheten. Föreliggande studie syftar till att beskriva de olika rapporteringsmetoder som används på vårdavdelningarna vid Universitetssjukhuset MAS (UMAS) i Malmö, samt vilka olika för- och nackdelar som sjuksköterskorna upplever med olika metoder. Studien genomfördes i två steg.